Allt är på tok inom yrkesutbildningen – eller är det?

Yrkesutbildningen reformeras. Förändringen är omfattande och det finns tillräckligt med bekymmer. Särskilt när utbildningsinstitutionerna samtidigt är föremål för stora finansiella nedskärningar.

På grund av omvälvningen intresserar yrkesutbildningen även medierna. Tyvärr är den bild som getts ganska ensidig och fokuserar mest på enskilda misslyckanden. Påståendena om att det inte krävs några kunskaper inom yrkesutbildningen eller att studerandena lämnas vind för våg stämmer inte.

Med tanke på ungdomar som står inför val av utbildning, vuxna och företag som behöver yrkeskunnigt folk är det också viktigt att lyfta fram andra aspekter. Företagen och näringslivet har varit långsiktigt involverade i utvecklingen av yrkesutbildningen, i bland annat att bedöma kompetens, utveckla examina och förnya yrkesutbildningen.

Enligt Amisbarometern (2015) trivs 80 procent av studerandena med att studera på yrkesläroanstalt och 75 procent anser att undervisningen till största delen är bra.

Studerandena inom yrkesutbildningen hade också en tydlig plan för arbetslivet, och de trodde att de kunde påverka sin egen sysselsättning. Dessutom placerar sig finländska ungdomar år efter år i toppen i internationella yrkesfärdighetstävlingar.

Problemen i yrkesutbildningen bör inte ignoreras, men i den offentliga debatten är det också viktigt att komma ihåg att läroanstalterna kontinuerligt utvecklar lösningar.

Som exempel kan nämnas olika sätt som gör det möjligt för studerande som behöver mer stöd att slutföra studierna och få anställning. Dessutom har förberedelserna för reformen i många läroanstalter redan kommit långt och en kundorienterad och kunskapsbaserad verksamhet är vardag. För den studerande betyder det bland annat möjlighet att genomföra examen i en lämplig takt. Ett nära samarbete med arbetslivet syns exempelvis i olika inlärningsmiljöer.

I debatten har man också förbisett det faktum att två tredjedelar av studerandena inom yrkesutbildningen är vuxna. Varje år upprätthåller tiotusentals anställda, arbetslösa och företagare sitt kunnande genom utbildning.

Internationellt sett är det också unikt att företagare har möjlighet att genomföra företagsexamina riktade till dem, till exempel genom läroavtalsutbildning för företagare.

Arbetslivet behöver kompetent arbetskraft och de studerande behöver kunskaper och färdigheter som möjliggör anställning. Yrkesutbildningens kvalitet, värdering och dragningskraft blir inte bättre av att nyhetsförmedlingen om utbildningen inte tar upp alla fakta.

Minna-Marika Lindström Direktör, Bildningsarbetsgivarna rf

Antti Loukola Ordförande, Yksityisten Ammatillisten Oppilaitosten liitto ry

Petri Lempinen Verkställande direktör, Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande AMKE rf

Veli-Matti Lamppu Direktör, Företagarna i Finland

Jasmina Khabbal Ordförande, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto SAKKI ry

Eini Järvi Ordförande, Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry

ÅU Insändare & debatt, 27 oktober 2017